Diferensya entre trocamientos de "Lingua djudeo-espanyola"

Contenido eliminado Contenido añadido
Sin resumen de edición
traduizion
Liña 24:
{{distinguish|Ladin}}
 
'''Ladino''' iso a"Djidio" es una [[Romance languages|Romancelingua language'Romance']], derivedkualo mainlyleksiko fromes Oldderivado prisipalmente del Viejo [[Names given to the Spanish language|CastilianKastiyano]] ([[Spanish language|Spanish]]) andi del [[Hebrew language|HebrewIvrit]]. TheLa relationshiprelasyon ofdel Ladino tokon Castilianel SpanishEspanyol isKastiyano comparableo to"Espanyol thatHalis" ofes parejida kon la del [[Yiddish|Idish]] toke favlavan los ashkenazim kon el [[German language|GermanAleman]]. SpeakersLos arefavlantes currentlyson almostaktualmente exclusivelykaji i solo [[Sephardic]] [[Jew]|djidios sefaradim]s, kualas for examplefamiyas, inpor (orenshemplo, from)binieron de [[Thessaloniki|Salonika]], Rodas, Izmir andi [[Istanbul]].
 
El Ladino ay guadrado la prenunsiasion de los fonemas [[palatal consonant|palatales]] {{IPA|/ʃ/}} i{{IPA|/ʒ/}} del Viejo Kastiyano, kualos se trokaron en [[velar consonant|velares]] {{IPA|/x/}} en Kastiyano: la "jota" prenunsiada komo "HET" en Espanyol Kastiyano, ansina en el Nord de Afrika, en la hakitia "re-kastiyanizada" del siekolo XOX, enmientras ke guadrada komo "j" franzesa o "dj" engleza, o inda "sh", en muestra alingua. El Ladino tiene ansina un fonema {{IPA|/x/}} ke mos biene del Ivrit (HET i KAF final o medial).
Ladino has kept the [[palatal consonant|palatal]] phonemes {{IPA|/ʃ/}} and {{IPA|/ʒ/}} of Old Spanish, which both changed to the [[velar consonant|velar]] {{IPA|/x/}} in modern Spanish; Ladino also has an {{IPA|/x/}} phoneme taken over from Hebrew. In some places it has also developed certain characteristic usages, such as ''muestro'' for ''nuestro'' (our). Its grammatical structure is close to that of [[Spanish language|Spanish]], with the addition of many terms from the [[Hebrew language|Hebrew]], [[Portuguese language|Portuguese]], [[French language|French]], [[Turkish language|Turkish]], [[Greek language|Greek]], and [[South Slavic]] languages depending on where its speakers resided.
En dingunas redjiones ansina se dezveloparon trokamientos mui proprios de muestra alingua i ke la defenrensian del Kastiyano Modenro, komo por enshemplo "muestro", "mozotros" i "eshfunyo" por "nuestro", "nosotros" i "suegra" en Izmir i Estambol.
Su estruktura gramatikala es muncho i bien parejida a la [[Spanish language|Espanyol Kastiyano]], ama kon biervos a la orijin en [[Hebrew language|Ivrit]], [[Portuguese language|Portuges]], [[French language|Franzes]], [[Turkish language|Turko]], [[Greek language|Grego]], i [[South Slavic] Eslavo], de akodro a donde moraban los favlantes i por modre de la enfluensya politika i ekonomika en la vida de kadaldia.
 
==NameNombre ofde languagela Lingua==
TheEl namenombre "Ladino" ises auna variantvariante ofde "Latin". TheLa languagealingua ises alsotambien calledyamada '''Judæo-Spanish'''"Djudeo Espanyol", '''Sefardi'''"Sefaradi", '''"Djidio" o "Djudio'''", '''Dzhudezmo'''"Djudezmo", '''Judezmo'''i ansina simplemente "Espanyol", and"Espanyolit" '''Spanyol''';(komo en lashon) o "Espanyoliko muestro". Ansina, en el Nord de Afrika, '''Haquitía''' (fromke thepuedeser Arabicke seya del biervo Arabo ''haka'' حكى, "tellkontar/dizir") referskere todizir theel dialectdialekto ofde Northlos Africa,sefardim especiallyke [[Morocco]].moraban en Theel dialectMaghreb, ofespesyalmente theen OranMarroko. areaEn ofORAN (Algeria) se wasdizia calledansina '''[[Tetuani]]''', afterpor themodre de la sivdad del [[Morocco|MoroccanMarroko]] town [[Tétouan]], sincea manykavza Oranaisde [[Jew]]ske camemunchos fromdjidios thisde city.ke moravan Inen Hebrew,Oran thevenian languagede isakea calledsivdad. '''Spanyolit'''.
 
AccordingDe toakodro thea [[Ethnologue|Etnologo]],
 
:The name 'Dzhudezmo' is used by Jewish linguists, 'Judeo-Espanyol' or simply 'Djudio' by Turkish Jews; 'Judeo-Spanish' by Romance philologists; 'Ladino' by laymen, especially in Israel; 'Hakitia' by Moroccan Jews; 'Spanyol' by some others.